Förorts Morsan

Om jag visste dagen vi skiljdes åt
Att inget skulle bli som det en gång var
hade jag aldrig låtit dig gå

Om jag visste då att jag idag hade stått här
med din frånvaro lysandes vid min sida
Hade jag inte släppt din hand

Vi sa att vi alltid skulle hålla kontakten
Vi skulle alltid finnas där för varandra
Vi skulle alltid vara vänner

Men en viktig sak glömdes bort
Att vänner skiljs aldrig åt

Inom oss kanske vi ändå visste
Men det är fortfarade en chock för mig
Att stå här ensam

Jag tog dig aldrig för givet
men du fanns alltid där för mig
liksom jag alltid fanns här för dig

Det är många år sedan vi såg varandra sist
Och jag undrar om du fortfarande minns mig
och alla saker vi gjorde tillsammans

Du förändrade mitt liv så oerhört mycket
Och jag skulle inte vara den jag är idag
Om inte du hade funnits där

Det var så många år sedan sist
Du har kanske redan glömt mig

Men känslorna har vaknat till liv igen
Tankarna flyger iväg till ställen där jag inte vill att dom ska vara
Jag måste släppa taget om dig

Jag kan inte fokusera på det jag gör
Så jag greppar flaskan
Drar några snabba, djupa klunkar
Försöker dränka minnena
och även om dom inte försvinnner
så blir det lättare att tänka på annat

Det kanske bara hjälper tillfälligt
men det är vad jag behöver just nu 

---

Förstår ni nu varför jag gör som jag gör?
Varför jag mår som jag mår?
Jag håller på att drunkna i min egna sorg och det finns ingen som kan rädda mig ut ur min sorg...