FINALLY =)

Jag är inte helt säker men jag tror att jag har kommit över honom, fan va skönt. När jag tänker på dig så ler jag inte på samma sätt som förut, det är inte ett kärleksfullt leende, det är ett vänligt leende. Fan va underbart.


Kärleken kanske finns ändå...



Nu är det när jag tänker på honom jag ler, som det känns som att jag måste skratta innan jag dör av lycka. Fan det kanske finns lite hopp för mig iallafall


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback